Nittio år


98100-52

mellan händerna men ändå så nära.

De har en alldeles speciell närkontakt av första graden.

De fyller år med nittio år och en dags mellanrum.

Nu är de snart nio och nittionio år. 
 



Tre generationer.

Äldst, mellan och yngst.

I familjens femte generation finns det fem små nya.




.



Så tyst

och mörkt det blev idag, när det blev strömavbrott i hela samhället, både inomhus och utomhus. Ganska snart syntes det små ljuslågor i grannfönstren.

I ficklampan som hänger vid mätarskåpet saknades batterierna, så vi tände levande ljus. TV,  radio och dator var för en gångs skull alldeles tysta.  Det var riktigt rogivande.

En klättrare

Ibland blir jag riktigt nervös när jag inte hittar den unge mannen.
Oftast får jag se upp och då blir jag ännu mer nervös.

Den unge och den äldre mannen bara skrattar åt mig och tycker jag är sjåpig. Nu är ljusslingan i fruktträdet på plats.

Advent

Det började med att mattan i vår trappa var så ful. Trappan slipades och målades.


När man sen kom uppför den fräscha trappan, så var ju väggarna i hallen inte så snygga så den fick också ny färg. Toddygul för att det skulle ge ett soligt intryck där det inte finns fönster.

När man tittade in i vardagsrummet och matsalen,  var ju fönsterna så bruna och omoderna. Det var ju bara att ge dem en omgång med vit färg. Sex fönster totalt som fått sig en helrenovering. 


Så var det ju dags för adventspyssel i fönstren. Sju är redan fixade. Nu är det bara åtta kvar.

Det lämnar jag över till resten av familjen, stora som små.

Nu har jag ont i axlarna så jag tror jag tar mig ett glas ICA-glögg och kollar mina fina fönster.