Fukt och lukt i mardrömshuset
Av amorösa skäl flyttade jag med den utvalde till en annan stadsdel i början av 90-talet. Jag kände inte någon där i det väderstrecket. Den utvalde var en mobil person kan man väl säga eftersom han rest (mellan tummen och pekfingret) så där ca 100.000 mil med tåg under de sista tolv åren och jag kände mig mer och mer isolerad på "fel" sida om stan. Det resulterade i att vi köpte oss ett annat hus på "rätt" sida om stan.
Vid ett tillfälle när jag skulle gå på lunch och öppnade dörren till min garderob i mitt arbetsrum så slog det en unken doft emot mig. Jag trodde det var fel på ventilationen på jobbet. Tanken var lite långsökt eftersom jag hade min arbetsplats i en av Stockholms modernaste byggnader och naturligtvis hade jag fel. Det var om min kappa som det luktade.
Det visade sig så småningom att huset vi köpt hade ingjutna reglar av tryckimpregnerat virke i bottenplattan vilket utvecklade en form påväxtbakterie och en vidrig unken doft som inte gick att bli av med. Den satte sig i håret i kläder och plastmuggar i möbler, den satt i hela oss.
När vi kom till Posten och skulle hämta ut försändelser så behövde vi ingen legitimation för de kände igen oss på lukten. På pendeltåget från Stockholm så kunde man lukta sig till vilka som var våra grannar för hela husområdet från 70-talet hade samma byggfel.
Det blev en tvist mellan oss och säljaren. Vi hävdade att de måste ha känt till lukten och de nekade. Det slutade med att vi fick rätt och Småhusskadenämnden stod för en del av kostnaden för sanering och säljaren fick stå för självrisken. Att vi inte själva kände lukten vid visningen berodde på att den var i februari och då fryser luktbakterien så att lukten inte känns. Dessutom minns jag att deras kaffebryggare var full med nybryggt kaffe när vi var på visning. Vårt nuvarande hus köpte vi på sommaren och gjorde en besiktning in i alla vrår.
Det var en tråkig historia både för köpare och säljare. Nu bor jag i alla fall på min riktiga sida om stan där familj och vänner finns. Den utvalde har också rotat sig här (av amorösa skäl).
Det kunde vara fotografier från mitt eget hus! Jag är mitt i en rättstvist just nu men säljaren till mitt hus säger att han och MIN besiktningsman berättat för mig vid besiktningen om alla ingjutna spikreglar!!! Jag trodde att jag skulle svimma när han sa det. Nu är mitt hus iallafall sanerat, luktfritt och fint:) Tack för bilderna. Kommer du ihåg vad byggfirman hette?
bästisgrannen
Firman hette Bygg- och fuktteknik i Eskilstuna AB. Jag hittar dem inte på Eniro (det var sju år sen vi gjorde saneringen) men referensen på fakturan är Henell. Jag tror inte det räcker med att de berättat om reglarna utan det ska vara inskrivet i frågelistan och godkänt av köparen.
Men oj, förstår hur du känner det. Har själv haft vatten-mögelskador 3 gånger!! Tur man har "mögelluktsinne"!
Nu byta fönster, badrum och en vägg. Men snyggt blir det.
Quid vis,
det du berättade om att det måste vara inskrivet i frågelistan är ett bra tips. Jag ska ringa min jurist på måndag. Jag önskar trevlig helg. Nu ska jag vila, spela basket och viiila:)
bibi
Det var en upplevelse man inte glömmer. Lukten var plågande och vi blev storkonsumenter av pappersnäsdukar. Men efter renoveringen blev allt bra igen och vi kunde sälja huset med rent samvete.
Vad roligt att du får nytt badrum. Det känns alltid lyxigt och vad skönt att andas frisk luft.
bästisgrannen
Jag lade in en iakttagelse till på din blogg. Vet du att jag tänkte på er i Eskils förra helgen när jag målade trapphuset som är 4.80 i höjd. Mindes Lottens husmålning. Den utvalde höll i stegen och jag målade men jag var ändå flera cm för kort. Jag orkade inte hålla stegen så det blev min uppgift att måla. Det var inte det lättaste med progressiva glasögon på näsan. Det blev liksom lite fel vinkel.
Jag håller tummarna för att det ordnar upp sig med rättstvisten. Det var nästan det värsta av alltihop.
Men lilla faster går det bra att klättra på stegar med knäet?
Fast det är skönt att ha någon som håller i stegen och som man kan lita på.
Du är fantastisk med din energi.
Kram från brorsdottern.
Pauline
Med viljan kan man försätta berg. Du vet ju att vi inte ger oss i första taget. (Uthållighets- och envisgenen) Eller hur? Förutom trappan blev det en hall, sex fönster och fem dörrar som fick ny färg. Fint till jul.
Vår "lukt" är åxå utkastad nu, i alla fall det som orsakade den, tror vi, det luktar fortfarande liten aning längst upp i källartrappen. Om kanske eventuell övermålning kan avhjälpa det hela. Det sitter ju i allt.
I somras när jag målade fönster, stod UTE, mitt för källarfönstren som var öppna. Slog stanken ut ! Hhhrrr - fy. Sambon jobbar på ett klinkergolv nu, i källaren, som kan andas...
Så är det med gamla billiga hus....
/L