Många strängar
Den sykunninga (jag) har fått hedersuppdraget att tillverka kattöron och svans, så vi uppsökte ortens tygaffär. Åttaåringen föll genast för det lena leopartmönstrade pälstyget. Minimalt med tyg fick avklippas till svans och öron, för han tyckte att det var viktigare att gosedjuren fick ett rejält täcke där de låg i sin skokartong.
Att byta strängar på gitarren blev förstås också mitt uppdrag, varför vi uppsökte gitarrshopen i vår närmaste stad. Vi kom tillbaka till gitarrshopen efter en timme och då var strängarna bytta och gitarren hade fått ett nytt fodral som gick att hänga på ryggen.
Jag stod med ryggen vänd mot åttaåringen och skulle betala kalaset, när jag hör hur han tar upp gitarren ur fodralet och ger sig i slang med en annan kund i butiken. Du förstår sa han, jag ska bara kolla att det låter som det ska om strängarna.
Hur gör man då sa kunden och skrattade. Jag ska visa dig så åttaåringen. Man knäpper på översta och understa strängen och då ska det låta lika. Det hör jag på en gång. Det lät bra, hörde du det också? Ja då det hörde jag sa kunden. Alla utväxlade glittriga blickar med varandra.
Då såg jag att kunden var en av landets mest kända sångare och gitarrist som fått sig en lektion av den nöjda åttaåringen som stolt stegade iväg med gitarren på ryggen, som för övrigt täckte hela honom från topp till tå.
Aktiviteterna växlar mellan datorer, gitarrer, gosedjur och sagor hos den kreative åttaåringen som ger oss många härliga skratt.
Klart gosedjuren måste ha täcke! Minns nu i mörka november, med hjälp av bilderna, den ljuva juni...
Musicalen Cat's av åttaåringar, det är bra gjort. Hade även jag lust att se.
Jo du, med barnbarn får man lära sig ett och annat. Vilken uppgift de kastar sig över, man blir imponerad.
Nina
Intressena pendlar mellan teknik och gosedjur och när kvällen kommer är det sagor som gäller.
frktjatlund
Visst är det så att man har mer tid att vara imponerad nu, än när ens egna barn var små. För imponerad och lite stolt är jag över kreativiteten.
Vilken duktig unge han är.
Fast det där med musiken är verkligen ett släktdrag.
Du kan väl maila och berätta vem kunden var som fick sig en lektion i butiken.
Jag kan berätta att min yngsta har bytt bi-instrument i skolan. Dvs hon har inte längre fiol som andrainstrument i skolan (bara hemma). Hon har numera orgel som andrainstrument och har löfte om att öva extra i kyrkan här i närheten vid behov.
Hon är ju tremänning till den lille gitarristen.
Kram
Släktdrag ja... här finns det också. Minsta dottern och även sonen har musiken i blodet och dottern spelade ända till hon började gymnasiet. Då hanns det inte med på grund av långa skoldagar, bussresa fram och tillbaks och massor med läxor. Synd det för hon var en naturbegåvning.
Lite spelar hon fortfarande men då på gitarr tillsammans med pojkvännen som också har detta med musik i släkten.